En resa till de uråldriga tebergen i Yunnan

Nyligen reste jag till den allra sydligaste delen av den kinesiska provinsen Yunnan – Pu’er-teets hemtrakter och en av världens viktigaste teproducerande regioner. Där ligger Xishuangbanna, ett landskap som knappast liknar någon annan plats i Kina.

Vid gränsen till Laos och Myanmar breder tropiska skogar, en enastående biologisk mångfald och uråldriga teberg ut sig. Nästan hälften av världens alla kända ätliga svampar finns här, liksom vilda elefanter och många etniska minoriteter som fortfarande bevarar sina traditioner.

Luften är varm och fylld av doften från den frodiga växtligheten. Bananplantor kantar vägarna och dimslöjor sveper genom skogar där vissa teträd har vuxit i mer än tusen år.

Det dröjde inte länge innan det blev tydligt att te här är så mycket mer än bara en dryck. Tekultur, kunskap om medicinalväxter, mat, ritualer och gemenskap hör naturligt samman och präglar vardagen. Samtidigt märks på många platser en djup förankring i människornas historia, deras land och den kunskap som har förts vidare från generation till generation.

Jag reste till Yunnan för att komma närmare Pu’er-teets ursprung och för att möta människorna som har vårdat dessa uråldriga teskogar i århundraden.

Det som gjorde starkast intryck på mig var dock inte själva tebladen, utan familjerna som lever tillsammans med dessa träd och har gjort det i generationer.

En Hani-familj visade oss runt i sina teodlingar och i sin lilla produktion och lät oss följa varje steg i tillverkningen – från skörden av de färska bladen och den efterföljande bearbetningen och fermenteringen till pressningen av de karakteristiska tekakorna. Det mest gripande ögonblicket kom när de öppnade dörrarna till sitt förfädershus och välkomnade oss in.

Bland teträd som har vuxit i över åttahundra år, under gemensamma måltider och genom berättelser som levt vidare i generation efter generation blev det tydligt att te här samtidigt är kultur, medicin, historia och en levande gemenskap. Under dessa gamla träd börjar man förstå varför te har en så särskild plats i Kina.

Det är svårt att sätta ord på vad som gör Xishuangbanna så speciellt. Det handlar inte bara om de storslagna landskapen eller de uråldriga träden. Det är känslan av att landets kunskap fortfarande lever. Sambandet mellan växter och människor, mellan mat och medicin och mellan förfäderna och livet i dag känns närvarande överallt.

Te – ett av mänsklighetens äldsta läkemedel

”Te är inte bara en dryck. Det är ett av mänsklighetens äldsta läkemedel.”

I tusentals år har te haft en särskild plats inom den kinesiska medicinen. En av de tidigaste berättelserna leder tillbaka till den legendariske kejsaren och örtkännaren Shen Nong (神农), som enligt traditionen upptäckte te medan han utforskade medicinalväxter.

Ett välkänt kinesiskt ordspråk lyder:

神农尝百草，日遇七十二毒，得茶而解之。

”Shen Nong smakade på hundratals örter och mötte på en enda dag sjuttiotvå gifter – men teet neutraliserade dem alla.”

Långt innan te blev känt världen över som en njutningsdryck uppskattades det för sin förmåga att skingra hetta, stödja matsmältningen, klarna sinnet och främja ett långt liv.

Varför te betraktades som medicin

Inom kinesisk medicin har varje tesort sin egen energetiska kvalitet, sin egen smak och sina egna egenskaper.

Vissa teer svalkar kroppen och skingrar inre hetta.

Andra värmer matsmältningen och stärker yang.

Ytterligare andra stödjer kroppens utrensning, lugnar sinnet eller ger näring åt yin.

Ur detta synsätt växte ännu ett välkänt kinesiskt ordspråk fram:

一年茶，三年药，七年宝。

”Ett år gammalt te är te, tre år gammalt te är medicin och sju år gammalt te är en skatt.”

Uttrycket används framför allt om lagrat vitt te och vissa andra mogna teer och beskriver föreställningen att te utvecklar ett allt större djup med tiden. Genom naturlig lagring och fermentering förändras dess karaktär, blir mer balanserad och utvecklar gradvis sina särskilda kvaliteter.

Kinas sex stora tefamiljer

Traditionellt delas kinesiskt te in i sex huvudkategorier:

• Grönt te (绿茶)

• Gult te (黄茶)

• Oolongte (乌龙茶)

• Rött te (红茶, det som i väst oftast kallas svart te)

• Mörkt te (黑茶)

• Vitt te (白茶)

Pu’er har en särställning inom denna indelning. Beroende på hur teet bearbetas och lagras kan det utveckla egenskaper som påminner om olika tefamiljer. I Yunnan möter man flera varianter som skiljer sig åt både i smak och i traditionell användning.

Ung Sheng Pu’er (grön Pu’er) påminner om grönt te – frisk, livlig och lätt bitter. Traditionellt används den för att skingra hetta och stödja ämnesomsättningen.

Lagrad Sheng Pu’er utvecklar under många år eller till och med årtionden en mjukare, rundare och sötare karaktär och upplevs som betydligt mer jordande.

Shou Pu’er (fermenterad eller mogen Pu’er) får genom kontrollerad fermentering sin djupa, jordiga smak och sin värmande natur. Den uppskattas särskilt för sitt stöd till matsmältningen och magen.

Pu’er-vitt te är en mindre känd specialitet från Yunnan. Det betraktas som särskilt milt och elegant och förknippas traditionellt med hudhälsa, god återfuktning och ett hälsosamt åldrande.

Pu’er-teets poesi

Bland teälskare finns ett vackert talesätt: Pu’er sägs bära doften av den människa man älskar.

Redan de gamla kinesiska poeterna beskrev te inte bara som en dryck utan som en följeslagare under stilla stunder, meditation, samtal och andlig kultivering. Lärda, munkar, resenärer och läkare delade lika självklart en kanna te som sina tankar och dikter.

Till skillnad från många moderna produkter, som strävar efter fullständig kontroll och likformighet, växte Pu’er fram i samspelet mellan människor, berg, klimat och tid. Dess historia berättar om tålamod, förändring och den nära relationen mellan natur och kultur.

Alla teer passar inte alla människor

En av den kinesiska medicinens grundläggande principer är att det inte finns något universellt botemedel. Det som är gynnsamt för en person behöver inte vara rätt för en annan.

Personer med uttalad inre hetta kan ofta ha glädje av svalkande teer som ung Sheng Pu’er eller grönt te. Den som däremot har kyla i matsmältningssystemet, trötthet eller tecken på yangbrist väljer traditionellt hellre värmande sorter som lagrad Sheng Pu’er, Shou Pu’er eller mer rostade oolongteer.

Den avgörande frågan är därför inte: Vilket te är nyttigast? Den viktigare frågan är: Vilket te passar just den här människan – just nu?

Svaret beror på den individuella konstitutionen, kroppens aktuella balans och till och med på årstiden.

Om Nanjing

Nanjing bor och arbetar i Kina och är sound healer samt ledsagare på kultur- och matresor. Hon är utbildad inom traditionell kinesisk medicin och delar, som en del av DaoSense-teamet, berättelser, inblickar och ljudinspelningar direkt från de regioner där den traditionella tekulturen och daoistiska praktiker fortfarande lever vidare.

Inom DaoSense-medlemskapet skapar Nanjing varje månad en Sound Healing Journey som utgår från den kinesiska medicinens aktuella element. Inspirerad av ljud, filosofi och traditioner inom kinesisk daoism växer meditativa ljudlandskap fram som bjuder in till att uppleva och utforska månadens tema på ett djupare plan.

Hon leder även utvalda te- och kulturresor genom Yunnan. I centrum står möten med lokala familjer, uråldriga teskogar och levande traditioner i en region där te, medicin och vardagsliv har varit nära sammanflätade i århundraden. Information om kommande resor publiceras via DaoSense nyhetsbrev.